Ät S.M.A.R.T - formel för bättre mat

• 
  Välj lamm istället för fläskkotlett och morot i stället för gurka
• .Ät mindre kött och mer bönor.
  
• Det finns andra sätt att få i sig alla näringsämnen man behöver, och samtidigt ta hänsyn till miljön och vara sparsam med hushållsbudgeten. Förkortningen S.M.A.R.T anger en formel för hur det kan gå till:
  Större andel vegetabilier
  Mindre utrymme för "tomma kalorier"
  Andelen ekologiskt ökas
  Rätt köttval, rätt grönsaksval
  Transportsnålt
• Ett konkret förslag är till exempel att byta ut fläskkotletten mot en lammkotlett.
• Ett annat att välja viltkött, som kanske är det allra bästa ur naturresurssynpunkt.
• I stället för norsk fjordlax kan man äta sill, strömming och makrill.
• Mycket är vunnet om man minskar på mängden kött över huvud taget, eftersom kött kräver så stora resurser att producera. 10 kilo spannmål kan gå åt för att få fram 1 kilo kött.
• Samma typ av näring finns i bönor, som därför kan ersätta en del av köttet. Bönor är något av nyckeln till hållbarare matvaror.
  - Bönor är otroligt försummad mat, man kan laga mycket gott med dem, de är billiga, och de innehåller mycket av det som är bra i kött: protein och mineraler som järn, zink och selen.
  
  
• Säsongen styr
  Också när det gäller frukt och grönsaker går det att göra mer eller mindre bra val. Tomat, gurka och isbergssallad är ofta energikrävande att odla och inte de mest näringsrika grönsakerna.
• Grövre grönsaker och rotfrukter, som kan odlas utomhus i Sverige, är både nyttigare och påverkar miljön mindre.
• Ät svenska varor på sommaren och hösten när de går att få tag på och komplettera med fryst och importerat från Medelhavsländerna under vinter och vår. Svenska morötter och rödbetor finns året om, vitkål under stora delar av året.
• Säsongsanpassar man ätandet blir det mer närproducerad mat och mindre transporter.
• Ett råd är att välja bröd bakat på den egna orten.
• Ett annat bra val är att dricka kranvatten i stället för franskt mineralvatten. Energiåtgången för måltidsdrycken minskar då med 95 procent.
  
• Ekologiskt inte dyrare
  Väljer man dessutom ekologiskt märkta varor stöder man även utvecklingen mot en giftfri miljö och ett ökat kretslopp.
• Det finns också en djuretisk aspekt av ekologisk produktion: reglerna säger att djuren ska ha möjlighet att utöva sitt naturliga beteende.
• Att öka andelen ekologiskt behöver heller inte bli dyrt.
• Bröd och spannmål, till exempel gröt och müsli, är billig, nyttig och resurssnål mat
• Det finns alltså pengar kvar för att köpa de lite dyrare ekologiska produkterna.
  
  
• Ät S.M.A.R.T. innebär att man får välja lite annorlunda, jämfört med vad som är vanligt idag. Men det är realistiska förändringar.
• Budskapet är att man bör äta en större andel vegetabilier, inte att alla ska bli vegetarianer.
• Man kan till exempel börja med att byta till ekologisk mjölk, lägga till en frukt eller att titta efter var brödet är bakat.
  
• Livets goda med
  Det är också en ekonomisk fråga. Nästan hälften av matbudgeten går idag åt till "tomma kalorier".
  Choklad, chips och vin är okej, i liten mängd. Men tänk "antingen eller" i stället för "både och": choklad eller glass, dessertost eller vispgrädde och så vidare.
  
  
  * Bönor, linser och ärtor innehåller många av de proteiner och mineraler som finns i kött och kan därför ersätta en del av köttet.
  * Mjölkprodukter är däremot ingen bra ersättning för kött, bland annat för att de innehåller för lite järn.
  Rätt kött
  * Svenskt beteskött (betande nötboskap och lamm) hjälper till att bevara det öppna landskapet i Sverige.
  * En rimlig blandning är att äta lika mycket beteskött som fläsk och kyckling.
  Rätt grönsaker
  * Grövre grönsaker och rotfrukter som morötter och broccoli ger oftast mer fibrer, mineraler och vitaminer än tomat, isbergssallad och gurka.
  * Växthusodlade grönsaker är mer energikrävande än frilandsodlade eftersom växthusen måste värmas upp. Närodlat ger mindre utsläpp från transporter än långväga grönsaker.
  * Holländska och svenska salladsgrönsaker brukar vara växthusodlade. Varor från Medelhavsländerna brukar vara frilandsodlade.
  * Ett riktmärke är 90 procent rotfrukter och grövre grönsaker och 10 procent salladsgrönsaker.