Ät S.M.A.R.T - formel för
bättre mat
Välj lamm istället för fläskkotlett och morot
i stället för gurka
- .Ät mindre kött och mer bönor.
- Det finns andra sätt att få i sig alla näringsämnen
man behöver, och samtidigt ta hänsyn till miljön
och vara sparsam med hushållsbudgeten. Förkortningen
S.M.A.R.T anger en formel för hur det kan gå till:
Större andel vegetabilier
Mindre utrymme för "tomma kalorier"
Andelen ekologiskt ökas
Rätt köttval, rätt grönsaksval
Transportsnålt
- Ett konkret förslag är till exempel att byta ut fläskkotletten
mot en lammkotlett.
- Ett annat att välja viltkött, som kanske är det
allra bästa ur naturresurssynpunkt.
- I stället för norsk fjordlax kan man äta sill,
strömming och makrill.
- Mycket är vunnet om man minskar på mängden
kött över huvud taget, eftersom kött kräver
så stora resurser att producera. 10 kilo spannmål
kan gå åt för att få fram 1 kilo kött.
- Samma typ av näring finns i bönor, som därför
kan ersätta en del av köttet. Bönor är något
av nyckeln till hållbarare matvaror.
- Bönor är otroligt försummad mat, man kan laga
mycket gott med dem, de är billiga, och de innehåller
mycket av det som är bra i kött: protein och mineraler
som järn, zink och selen.
- Säsongen styr
Också när det gäller frukt och grönsaker
går det att göra mer eller mindre bra val. Tomat, gurka
och isbergssallad är ofta energikrävande att odla och
inte de mest näringsrika grönsakerna.
- Grövre grönsaker och rotfrukter, som kan odlas utomhus
i Sverige, är både nyttigare och påverkar miljön
mindre.
- Ät svenska varor på sommaren och hösten när
de går att få tag på och komplettera med fryst
och importerat från Medelhavsländerna under vinter
och vår. Svenska morötter och rödbetor finns året
om, vitkål under stora delar av året.
- Säsongsanpassar man ätandet blir det mer närproducerad
mat och mindre transporter.
- Ett råd är att välja bröd bakat på
den egna orten.
- Ett annat bra val är att dricka kranvatten i stället
för franskt mineralvatten. Energiåtgången för
måltidsdrycken minskar då med 95 procent.
- Ekologiskt inte dyrare
Väljer man dessutom ekologiskt märkta varor stöder
man även utvecklingen mot en giftfri miljö och ett ökat
kretslopp.
- Det finns också en djuretisk aspekt av ekologisk produktion:
reglerna säger att djuren ska ha möjlighet att utöva
sitt naturliga beteende.
- Att öka andelen ekologiskt behöver heller inte bli
dyrt.
- Bröd och spannmål, till exempel gröt och müsli,
är billig, nyttig och resurssnål mat
- Det finns alltså pengar kvar för att köpa de
lite dyrare ekologiska produkterna.
- Ät S.M.A.R.T. innebär att man får välja
lite annorlunda, jämfört med vad som är vanligt
idag. Men det är realistiska förändringar.
- Budskapet är att man bör äta en större andel
vegetabilier, inte att alla ska bli vegetarianer.
- Man kan till exempel börja med att byta till ekologisk
mjölk, lägga till en frukt eller att titta efter var
brödet är bakat.
- Livets goda med
Det är också en ekonomisk fråga. Nästan
hälften av matbudgeten går idag åt till "tomma
kalorier".
Choklad, chips och vin är okej, i liten mängd. Men tänk
"antingen eller" i stället för "både
och": choklad eller glass, dessertost eller vispgrädde
och så vidare.
* Bönor, linser och ärtor innehåller många
av de proteiner och mineraler som finns i kött och kan därför
ersätta en del av köttet.
* Mjölkprodukter är däremot ingen bra ersättning
för kött, bland annat för att de innehåller
för lite järn.
Rätt kött
* Svenskt beteskött (betande nötboskap och lamm) hjälper
till att bevara det öppna landskapet i Sverige.
* En rimlig blandning är att äta lika mycket beteskött
som fläsk och kyckling.
Rätt grönsaker
* Grövre grönsaker och rotfrukter som morötter
och broccoli ger oftast mer fibrer, mineraler och vitaminer än
tomat, isbergssallad och gurka.
* Växthusodlade grönsaker är mer energikrävande
än frilandsodlade eftersom växthusen måste värmas
upp. Närodlat ger mindre utsläpp från transporter
än långväga grönsaker.
* Holländska och svenska salladsgrönsaker brukar vara
växthusodlade. Varor från Medelhavsländerna brukar
vara frilandsodlade.
* Ett riktmärke är 90 procent rotfrukter och grövre
grönsaker och 10 procent salladsgrönsaker.
|
|